En stunds vila
Just nu är det mycket som händer. Jag är ganska duktig på att känna när det är dags att dra i handbromsen. Det är precis just nu. Håller på att starta upp ett företag, sitter i möten, färdigställer material. Skriver blogginlägg. Samtidigt som jag ska ha semester. Hänga med Johan och barnen. Hinna träna inför loppet jag ska springa i augusti. Träffa kompisar.
Jag saknar Affe så det värker i hjärtat. Är lite förvånad över min egen reaktion. Kunde inte förutse att han på något konstigt sätt var en så stor och viktig del av mitt vardagsliv. Intimt förknippad och sammanlänkad med återhämtning och vila. En stunds ensamhet. Ni vet den som är livsnödvändig vare sig vi har tid eller inte.
Nu ska jag fokusera på det som är viktigt och skala av resten en liten stund.