15 49.0138 8.38624 none 0 both 0 4000 1 0 horizontal https://www.jamstalldvardag.se 300 4000 -

26 november, 2016
14 comments

Vad är viktigt för dig?

soluppgang_small

Här om dagen googlade sig någon hit med sökorden:

”Roligt om jämställdhet”

Jag bara: LIFEGOAL!!! Hahahaha.

Även om jag egentligen tycker att det är vackert och livsbejakande att vara lite (eller mycket när det krävs) arg, tråkig och besvärlig så drömmer jag om att någon ska förstå att jag EJENKLIGEN också är ganska rolig

*Förresten upp med handen ni som aldrig skrattat med i ett skämt som kanske inte var så himla kul när ni tänkte efter en gång till.

Nu några frågor till er som läser, bara för min nyfikenhets skull:

  1. Vad tycker du är den viktigaste feministiska frågan? I ditt liv.
  2. Vad tycker du är den viktigaste feministiska frågan? På samhällsnivå.
  3. Hur skulle du vilja jobba med de här frågorna?
  4. Vad ser du för hinder för att kunna göra det?

Supertacksam för alla svar! Hoppas ni får en fin lördag, rolig eller ej 😉

Feminism    Livet
25 november, 2016
0 comment

Feminism vs jämställdhet-eller- det har man hört

mansplaining

kvinnor e jobbiga

Va bra feminism kunde va om de inte va de (jobbiga alltså).

Men man stöttar ju de som vill ha jämställdhet i alla fall.

Vilka jämställdhetsproblem man vill fokusera på? Ja men först å främst:

  1. Om bara kvinnor kunde sluta hata män
  2. Om bara kvinnor kunde sluta vara feminister
  3. Om bara feminister slutade säga dåliga saker om män

Vad menar du? Om man redan tycker att det är jämställt. Näe, alltså män är förtryckta det känner man i hela kroppen, de gör mer än hälften av hushållsarbetet nuförtin och tar hand om barnen. Dessutom skottar de, klipper gräs och sköter bilen. Man måste kämpa för jämställdhet nu, så att man inte behöver göra allt.

Hur man kan veta det? Jo men det har man sett. Eller sett och sett, man har hört det.

Statistik? Näe men det vet ju alla att det är hittepå- för MAN HAR SETT MINSANN, eller näe jag menar hört. Dessutom så måste det här enorma manshatet få ett slut nu.

Kvinnomisshandel? Alltså här har man hört att det egentligen är kvinnor som slår.

Våldtäkter? Alltså här har man hört att det är ett problem med kvinnor som hittar på.

Föräldraledighet? Alltså här har man förstått att vi behöver vara så insiktsfulla att vi vågar ­erkänna att vi är skapta ­olika.

Alltså man har bara en sak kvar att säga nu:

Så himla bra de kunde va, om feminism bestod av män.

Feminism    Män och maskulinitet
                             
22 november, 2016
0 comment

Pedofiler, halmgubbar och jag (jag, jag)

img_0002-5

Nu har Elaine Eksvärd, retoriker, föreläsare, författare och ständig kämpe för barns rättigheter tydligen hamnat i blåsväder.

Hon twittrade om att pedofiler finns i alla samhällsskikt och då naturligtvis också inom rättsväsendet. Någonting i formuleringen kunde tydligen tolkas som att Elaine påstod att ”alla domare är pedofiler” (jag måste också säga att folk generellt sett VERKLIGEN anstränger sig väldigt hårt för att misstolka och få anledningar till att vara ”rasande”).

Elaine var dock snabb med att se sitt misstag och bad på en gång om ursäkt för den olyckliga formuleringen.

Men sen fortsätter det (läs här) och nu kommer mest troligt Elaine att få leva med att vara ”personen som anklagar alla domare för att vara pedofiler. (Åtminstone i den mörka medeltid där antifeministerna, kvinnohatarna och SD-människorna dikterar villkoren). Det spelar ingen roll vad som är sant eller inte, det här är ett enormt effektivt sätt att oskadliggöra, skrämma och tysta människor. (Exakt samma mönster, dynamik och skeende som i ”Kakan-drevet”).

Jag ser också hur ledsna ”domare” i Elaines kommentarsfält skriver:

”Men om du anklagar mig för att vara pedofil, då kan jag inte bara förlåta det”.

Alltså hur kan de här människorna ha fixat en universitetsutbildning OCH lyckats bli domare dessutom tänker jag då? Hur kan de ha gått igenom liv, utbildning och ändå inte lärt sig läsa innantill? Skilja på individ- grupp? Skilja på professionen och människan/jaget?

Nej, jag tar inte personligen illa upp när folk hatar eller tycker till om psykologer. Vi ponerar att någon skulle säga att det finns pedofiler även i psykologkåren. Mitt svar skulle då vara:

”Ja självklart, statistiskt sett så finns det både kvinnomisshandlare, våldtäktsmän och pedofiler inom ALLA yrkesgrupper och samhällsskikt.”

Jättetragiskt och vi behöver jobba på alla möjliga fronter för att förstå hur vi kan förebygga, identifiera och hindra att den typen av brott begås. Vilket vi inte gör genom att blunda, stoppa huvudet i sanden och tro att de alltid finns någon annanstans. Det är tvärtom en av huvudanledningarna till att det faktiskt kan fortgå. Och fortgå. Och fortgå.

Jag skulle ALDRIG svara:

”Alltså hur i helvete kan du anklaga MIG för att vara pedofil?”

Jag vill egentligen inte uttrycka mig så här hårt (men nu gör jag det ändå.)

Jag skulle aldrig svara så för att det är otroligt korkat.

Feminism    Psykologi
                             
21 november, 2016
1 comment

Att bara tänka på sig själv- tidens anda?

koket

Det finns ett fenomen som jag funderat en del på. Det handlar om relationer och jämställdhet. Det handlar också om individ- och gruppnivå. Men framförallt handlar det om hur vi tänker runt jämställdhet & feminism och gemensam kamp.

Så här. Alla vet att relationer är svåra generellt (att leva med någon liksom, oavsett kön är ju en utmaning) och att heteronormativa relationer i synnerhet är ojämställda. Vi har statistik, forskning och vi har så mycket levd erfarenhet kring ojämn arbetsfördelning, projektledarroller, känslomässigt arbete och så vidare.

Det jag funderar på är det omedelbara behovet som en del kvinnor har av att svara såhär när ämnet ojämställda relationer avhandlas:

”Ja men åh så Fint att min Pelle/ Kalle/ Sven/ Johan etc gör SÅ HIMLA MYCKET! Han städar, tvättar, tar hand om barn. Åh vad bra jag har det. SLUT.”

Ibland används också den erfarenheten för att avfärda att ojämställdhet ens existerar. ”Det där är inte sant! Min Pelle/ Kalle/ Sven/ Johan gör ju visst grejer i hemmet daaaaa” (extra vanligt när relationen pågått i ca. två månader och inga barn är inblandade)- eller ska vi kalla det ”INTE ALLA MÄN- kvinnoversionen”.

Dels tänker jag igen att det här handlar om okunskapen/ oförmågan att skilja individuella upplevelser från grupp/samhällsnivå. Alltså att helt enkelt blanda ihop begreppen. Men jag tänker att det också är en konsekvens av att väldigt många ser feminism/ jämställdhet som ett individuellt ”förverkliga-sig-projekt”. Där blir en jämställd relation en fjäder i hatten på det ”Perfekta livet TM”. Ni vet som något en ska bocka av på en mål-lista:

  1. Städat hem
  2. Väluppfostrade barn
  3. Vältränad och snygg
  4. Intressanta fritidsintressen
  5. Roliga resor
  6. Jämställd relation

Check på det liksom.

Jag ska vara helt ärlig och säga att jag inte ger mycket för den typen av ”feminism”. Vart fan tog ord som solidaritet och samhällsengagemang vägen i den kampen? Går det ens att höja blicken ovanför sina egna behov som samhället ser ut idag? Är det möjligt att tänka sig att en kamp kan föras inte bara utifrån ett individuellt perspektiv?

Ibland tvivlar jag.

Feminism    Relationer
                                      
20 november, 2016
2 comments

Pepp & oro i en härlig kombo

 

I går kväll var vi och såg på denna fantastiska, superbegåvade och underbara människa! (Superlativen räcker knappt till här känner jag). Love her- helt enkelt.

vardagsrum

I morgon är det måndag igen. Jag har alltid haft en klump i magen på söndagar, även om jag trivts hyfsat på jobbet så har jag ändå (inte trivts?).  Jag vet inte riktigt, men jag har liksom haft en känsla av att jag sakta kvävs av att varje dag sitta i samma rum, gå omkring i samma korridor och att bara lyda någon annans önskemål (alltså arbetsgivarens, det är ju liksom hela premissen med att vara anställd).

Nu är det inte alls så längre. Jag jobbar hemifrån och älskar att göra det. Jobbuppdragen innebär ofta att jag åker ut till kund så då får jag ju dessutom en massa roliga miljöombyten. Allt är dock inte guld och gröna skogar. Jag vaknar fortfarande ofta tidigt på morgonen, är orolig, har ont i magen och tankar som snurrar runt och vägrar lämna mig ifred. (Hur ska det gå? Hur tänker du egentligen? etc. etc.)

Men vet ni vad? Det känns ändå så himla värt det! Jag tar hellre ovisshet och oro (kombinerat med pepp & hoppfullhet) än den där känslan av att [nästan] vara död inombords.

Jag hoppas att det ska gå vägen, med företagandet och alla idéer och planer som jag har för framtiden. Det här samhället är ju lite krasst på det sättet, att det inte går att leva på glädje, inspiration och lust enbart. (Vilket är synd ju!).

I veckan ska jag hur som helst börja jobba med ett superspännande & roligt uppdrag som kommer att pågå åtminstone februari ut! Hoppas kunna berätta mer om det framöver.

 

Företagande och yrkesliv    Livet
19 november, 2016
10 comments

Om ni lyckas tysta en av oss kommer tre andra att höja sina röster

img_0003-6

Ibland känns det bara så himla tröstlöst. Att läsa orden som Kringlan uttryckte och veta hur en grupp män satt bredvid och fnissade åt honom. Det är nästan för smärtsamt att ta in. Känslan och tanken av att vara ensam blir till en sanning trots att jag vet att det inte är så. Men det är så lätt att drabbas av hatet, hånet och raljerandet. I kommentarsfält och på Facebook. Jag klarar inte av att värja mig. Efter att ha skrivit inlägget la jag mig ner, tryckte huvudet mot några kuddar i soffan och bara grät.

Över sakernas tillstånd. Över det här samhället som ska vara vårt gemensamma.

Ett samhälle där kvinnor varje dag våldtas, misshandlas och mördas av män. Notera att det sker i verkligheten. Hela tiden. Där män inte ens orkar låtsas att de bryr sig. Istället så skrattar de när andra män kallar kvinnor för hora. Alternativt är tysta.

Men vet ni vad? Vi är många som vägrar att fortsätta acceptera det här. Att vara tysta eller att sitta och fnissa kommer inte längre att fungera. För vi kommer att börja se på beteendet där DU som bara sitter tyst och tittar på, är lika skyldig till kvinnohatet som din ”roliga kompis”. Att inte tydligt ta ställning mot är per definition att vara en del av problemet.

Det sexistiska bakgrundssorlet som kvinnor hela tiden behöver förhålla sig till, kommer inte längre att anses vara det normala (alla komedier, där huvudpersonen är skojig och går till prostituerade, eller där dialogen mellan karaktärerna sker med nakna kvinnor i bakgrunden som djur på cirkus. Höhöhö så roligt allting är hela tiden. Om du är man vill säga).

Vi orkar inte ha det så här längre. Jag vet att det säkert upplevs hotfullt. Ska ni inte få göra alla roliga och härliga killgrejer längre? Ska ni alltid behöva förhålla er till kvinnor i ALLA sammanhang och hela tiden?

Ja så är det, sorry, men vi är trots allt ungefär halva befolkningen. Ni kan inte längre använda oss som kulisser och interiör i era liv. Vi är fullvärdiga människor i alla sammanhang.

Och vi kommer aldrig att sluta kämpa för ett rättvist samhälle. Men först måste vi få gråta en stund över att det är en lång väg kvar, sen kavlar vi upp ärmarna och fortsätter. Som alltid.

När jag inte orkar kommer någon annan att göra det.

Om ni lyckas tysta en av oss kommer tre andra att höja sina röster.

Feminism    Livet
                 
18 november, 2016
4 comments

Kringlan & Kakan

Jag ser hur folk på riktigt, utan att blinka framför åsikten att Kakans uttalande borde  jämföras med Kringlans. De säger saker som ”ja men det är ju precis samma sak”. Det framförs som ett ”bevis” på att män minsann straffas lika hårt för olämpligt snack och åsikter.

Vad var det då egentligen som blev sagt.

kakan

Om vi börjar med Kakan så har hon bland annat använt sig av uttrycket ”ACAB” (”All cops are bastards.) Jag ska vara helt ärlig och säga att det uttrycket inte är det värsta jag hört. Att gemene man inte alltid har jättegott förtroende för polisen som yrkeskår kommer väl knappast som en chock? Att folk tycker att texter som Thåströms är typ ”coola” är ju ingen statshemlighet.  Folk hatar också politiker, de tycker att psykologer själva är de som behöver vård för att de är sjuka i huvudet. Läkare beskrivs som självgoda narcissister och lärare bär ansvaret för att våra barn suger i skolan. Det går liksom inte att tvinga folk att gilla alla yrkeskategorier, jag tänker att det är bra om yrkesskåren jobbar på en bred front för att uppnå så gott rykte som möjligt hos befolkningen. Polisen har jobbat hårt men fortfarande har de en bit kvar, och de kommer säkerligen aldrig att bli älskade av alla. (lite som att va feminist vettja, då blir det efter ett tag helt normaliserat att kallas för feminazihora PK-luder etc. men det kan vi ta en annan gång).

Ok, men ACAB var nu faktiskt inte det enda Kakan sa, hon slängde också för ett antal år  ur sig det här i en Twitterdiskussion:

”Det var ett jävla tjat om Malexander. Palla när snuten tycker synd om sig själv”.

Olämpligt och respektlöst? Definitivt. Jag skulle skämmas så fruktansvärt om jag uttryckt mig på det sättet. I går kväll så skrev Kakan precis om det. Hur mycket hon skäms. Läs här. 

Vad var det då Kringlan egentligen uttryckte. Låt oss titta på det.

kringlan

”Jag ska dra en yxa i fittan på Åsa Linderborg […] Jag ska munknulla ihjäl henne. Jag ska knulla henne tills hon kvävs. Och sen ska jag spruta henne i ansiktet när hon är död. Horan ska dö! […] Jag vill att hon ska sitta på en sådan där liten båt i Medelhavet och bli våldtagen medan hennes man tittar på.”

***

Ja vad ska en säga? Ni får döma själva. Antar att det är en rimlig jämförelse i en orimlig värld.

Feminism
                                
17 november, 2016
10 comments

Är det Kakan?

Det är sjukt att va snut
det är sjukt att bli en sån
som försvarar dom övergöddas jävla lagar

I en cell och jag var full
och snuten har inget att göra
Dom hoppar på mej på gatan när jag gick där
och hoppades på en rolig kväll

Ockupation – 60 snutar slår på allt
vi var bara 10 när dom stormade in
5 man bar ambulansmännen ut
Fy fan för att bli snut

Det är sjukt att va snut
det är sjukt att bli en sån
som försvarar dom övergöddas jävla lagar

Jag hatar snutar, dom e pest,
dom e inte människor
Dom e vapen, dom e vapen
för dom som e snut

Jag hatar snutar precis som jag hatar
dom övergöddas lagar
Dom är inte människor
dom är vapen mot oss
Skjut en snut!

Det är sjukt att va snut
det är sjukt att bli en sån
som försvarar dom övergöddas jävla lagar

***

Är det Kakan som skrivit denna text? VAAAA FAN ÄR DET KAKAN SVARA? ÄR DET SAMTIDENS MEST HATADE OCH BESPOTTADE MÄNNISKA SOM MED SIN SJUKA JÄVLA FEMINAZIHJÄRNA SKRIVIT DETTA HORRIBLA STYCKE??? NÄ NU JÄVLAR HAR DET GÅTT FÖR LÅNGT!!! ALLA JÄVLA PK-FÅN TILL GENUSHÖNS SER NI INTE VART VÄRLDEN ÄR PÅ VÄG? ÅH GODE GUD…

Svar: Nej men kära du, den här texten skrevs ju redan 1979 av Ebba Grön med Joakim Thåström i spetsen. Ni vet hur de där tokiga punkarna höll på *fnissfniss*

Så här skrivs det och pratas för övrigt om Thåström nu för tiden:

”Med nytt hyllat album, en slutsåld Skandinavienturné och med en publik som inte kan få nog har 2015 onekligen varit Thåströms år.”

Han hyllas också som vanligt unisont av recensenterna:

”En tuff Thåström i lyxförpackning” skrev bland annat Anders Nunstedt på Expressen. (2015).

”Thåström golvade” samma år (2015) Håkan Steen  på Aftonbladet och ”38 år efter Ebba Gröns debut heter en av den svenska rockens mest karismatiska scenpersoner fortfarande Joakim Thåström.” Enligt Steen iaf 😉

Anders Ygeman- inrikesministern ni vet, älskar Thåström så mycket, att han ägnar en hel intervju i DN åt att prata text och kärlek till sin mansidol.

Håkan Hellström bjöd upp Thåström på scenen 2016 och JUBLET VISSTE INGA GRÄNSER!

Ähh jag skulle kunna fortsätta hela dagen. ALLA (män)niskor älskar för fan Thåström. Trots att han hatar poliser och uppmanar till polismord. Förresten, är det någon som vet om han bett om ursäkt för det än?

***

Nä men så att. Drevet och det ursinniga hatet mot Kakan har ju INGET med kön att göra. Alltså inte alls.

Feminism    Psykologi
                                      
16 november, 2016
4 comments

Manshat?

img_0012-2

Morgonhimlen brinner när jag skjutsar barnen till skola och förskola. Jag har också turen att få se en räv nyfiket smyga och nosa i vägkanten. När den får syn på mig så försvinner den snabbt in i skogen igen. Vi är så många som delar den här planeten.

Om vi människor bara förstod vilket enormt ansvar som ligger på våra axlar.

Att ta hand om varandra och vårt gemensamma hem.

***

Jag läser igen om män som tycker att feminism handlar om manshat. De säger att det är feminismens grundpelare. Att hata på oskyldiga män.

Vi lever i ett samhälle där män står för nästan allt våld. När vi pratar om sexuellt våld är siffran runt 98%. Det är främst kvinnor som utsätts för sexuellt våld, men även män blir utsatta. Är det då de feministiska, manshatande kvinnorna som våldtar män? [Borde ju kunna vara en logisk slutsats.] Nej så är det inte. Statistiken visar att det främst är män som våldtar andra män.

När det gäller misshandel så visar statistiken att män, framförallt unga män absolut ligger i den värsta riskzonen. De uppger att de blir slagna av andra för dem oftast okända förövare.

Är det då de feministiska, manshatande kvinnorna som är ute på stan och misshandlar? [Borde ju kunna vara en logisk slutsats.] Nej så är det inte. Statistiken visar att det är män (oftast unga) som slår andra män.

Kvinnor blir också misshandlade. Men då ser mönstret annorlunda ut. Här handlar det inte så mycket om att unga kvinnor drar runt och slår varandra sönder och samman. Här handlar det om att kvinnor ofta blir slagna av män som de har en nära relation med. Förövaren är ofta också äldre. Ungefär en kvinna i månaden blir faktiskt misshandlad till döds av någon som påstod sig älska henne.

Hur ska vi förstå de här siffrorna?

Ja ett sätt är ju att köra antifeminist SD-analysen:

”BRÅ är inte tillförlitlig som källa, de är köpta av PK-maffian och nazifeministerna. Siffrorna borde visa att det EGENTLIGEN är kvinnor som är ute och våldtar och misshandlar folk. Det mörkas att en massa män blir ihjälslagna i sina hem varje månad! AV KVINNOR!!”

Den analysen ägs av manliga kommentatorer i kommentarstrådar på Aftonbladet, Norran, Avpixlat och Flashback.

En annan analys kan vara den här:

”Jo det är nog så testosteronet får män att bli mer aggressiva. Synd, men inget att göra åt. Naturen ni vet? Biologin som absolut inte går att kontrollera. Så tänk er för kvinnor!! Bär inte kläder som kan uppmuntra den djuriska våldtäktsmannen, då får ni skylla er själva. Lösning? Ehhh ingen aning. Jag forskar vidare på mina råttor nu.”

Den här analysen ägs av biologister och särartsfeminister. Lite deppig kan jag tycka. Inger inte så mycket hopp om förändring och tycks ofta glömma människors förmåga att skapa politiska system, demokratier, lagar och regler. Tycks också glömma att vi fått ett språk som gör oss förmögna att förhålla oss till konsekvenser som ligger utanför vårt eget omedelbara intresse. Vår problemlösningsförmåga är enorm. Att resignera och ge upp inför naturen har aldrig varit vår grej. Vi stretar emot. Verkar konstigt att vi i det här fallet bara skulle konstatera, utan att agera.

Den tredje analysen, skulle kunna låta såhär:

”Statistiken ser just nu för jävla sorgligt ut. Vad ska vi göra för att skapa förändring? Män är troligtvis inte mer våldsamma och onda än kvinnor av naturen, men något i vårt gemensamma sätt att leva och agera skapar utrymme som möjliggör för män att använda sig av våld som strategi. Kan vi prata om det? Kan vi uppmuntra barn och unga att förhålla sig till våld, sexualitet och kön på nya sätt? Kan vi gemensamt skapa bättre sätt att leva tillsammans?”

Det här skulle kunna vara en ganska klassisk feministisk analys. Jag kan verkligen inte förstå hur det kan tolkas som manshat?

Jag ser det som en tro på att människor, oavsett kön, har möjlighet att ta ansvar för sina handlingar och jobba för förändring. Använda sig av de unika verktyg som vi människor begåvats med.

För mig är feminism motsatsen till manshat.

För mig är feminism kärlek, solidaritet och en obändig tro på människors förmåga.

Feminism    Män och maskulinitet
                       
15 november, 2016
5 comments

Om ni bara inte använt ordet (det onämnbara)

Gårdagens roligaste (läs tråkigaste):

Män säger i raseri upp sina medlemskap från Unionen för att de genomför en kampanj där det klassiskt patriarkala beteendet ”mansplaining” uppmärksammas och problematiseras. (Tack gode gud för att vi äntligen börjar kunna sätta ord på saker som förut bara skavt!).

En kille blev så arg att han skrev detta i ett av Unionens kommentarsfält:

”När jag ser sån här nedvärderande skit om Män så kommer jag närmare och närmare en punkt där jag bör börja använda mig av nedvärderande tankar om kvinnor…. Kan Unionen kan Jag.”

Jag tycker att det är jättekul (eller?) att han nu _BÖR_ börja använda sig av nedvärderande tankar om kvinnor. Fram till IGÅR var han alltså en riktigt hyvens kille. Han har säkerligen stått på barrikaderna för kvinnors rätt att få existera på samma villkor som män i det här samhället. Han har nog delat föräldraledigheter och kämpat mot våldtäktskulturen. Han har uppmärksammat problemet med kvinnors underrepresentation i en mängd sammanhang. Han har otaliga gånger tänkt på det här med att i vissa sammanhang kanske det är bättre att BARA lyssna en stund. Han har ALDRIG! ALDRIG! ALDRIG! gjort något så vansinnigt som att tänka nedvärderande om kvinnor.

Men nu…snyft… allt förstört. Nu går han genom livet i en dimma, i ett mörker där han TVINGAS tänka nedvärderande tankar om kvinnor. Hur kunde det gå så fel? Herregud, han var ju. SÅ. NÄRA. att vinna priset som årets ”manliga feminist och jämställdhetskämpe”. Ännu en man förlorad i kampen. Tack så mycket för det Unionen. OM NI BARA INTE ANVÄNT ORDET (det onämnbara).

SLUT.

Eller?

***

På den arge killens relativt öppna Facebook-sida:

4 augusti 2014:

10570455_893450977336426_5325327502660617284_n

April 2012 (!)

3883961_700b_v5

14 november 2016

”När jag ser sån här nedvärderande skit om Män så kommer jag närmare och närmare en punkt där jag bör börja använda mig av nedvärderande tankar om kvinnor…. Kan Unionen kan Jag.”

Ja vad ska en säga?

(Kanske något om hur det ibland förs fram idéer om hur dumma, oförstående kvinnor, feminister, akademiker, journalister i princip TVINGAR stackars oförstående och oskyldiga män att rösta på SD? Jag säger inte att de var rasister redan innan men…)

 

Feminism    Män och maskulinitet
                                
1 … 33 34 35 … 41
Om