Att två personer ska leva tillsammans under samma tak och att den ena ska utnyttja den andra, det är ju motsatsen till kärlek. Man behöver prata om det utifrån temat rättvisa, säger Sandra Lindström.
Att vara den som tar mest ansvar för hem och familj är krävande. Dels tar allt det praktiska arbetet tid, men ansvaret tar även psykisk kraft. Och en hel del arbete syns inte ens. Det handlar om projektledarrollen och all planering som faktiskt behövs för att vardagslivet ska rulla på. Allt från att veta när barnen behöver nya kläder till att hålla koll på när sotaren ska komma.
– Vi har en slags romantisk bild av hur livet tillsammans med en annan människa ska vara och att allt arbete som ska göras i vardagen ska lösas på ett magiskt sätt. Att vi ska kunna fördela och veta vad som ska göras utan att prata om det. Så skulle man ju inte göra på en arbetsplats, där vet alla vilka arbetsuppgifter de har, säger psykologen Sandra Lindström, som driver ”Jämställd vardag” och föreläser om den ojämställda stressen.
Blev intervjuad i Expressen Hälsoliv på temat jämställdhet i relationer.
Sen hände det som inte alltför sällan händer när jag skriver om vikten av att försöka leva schysst, jämställt och rättvist med sin partner.
Så jag skrev ett svar.
??♀️ Ni som är insatta i feministiskt analys känner igen begreppet strukturer: Det där magiska ordet som många undrar vad det egentligen är? Strukturer är inget annat än en samhällsnorm. Det vill säga något som de flesta gör, tänker eller säger i en specifik kontext. ? ?
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Om du tillhör normen kommer du aldrig ens att reflektera över att det ligger en oerhörd makt i att aldrig bli ifrågasatt. Aldrig behöva förklara eller försvara dina val: “Det är bara så det är, det vet ju alla.”
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
På exakt samma sätt fungerar det i dina nära relationer, framförallt om du lever i en heteronormativ relation.Vissa saker blir till “sanningar”.
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Som att det är du som är “tjatig”. Som att det är du som är “jobbig och besvärlig”. Som att det är du som “förstör stämningen” när du vill prata om det som skaver.
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Inga normala kvinnor skulle väl bli förbannade på sina fantastiska och snälla manliga partners?
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Jo. Alla människor, oavsett kön blir arga ibland och det är svårt att leva i en relation oavsett hur den ser ut. Men för att kunna förändra ett strukturellt problem så kan de ojämställda och normativa förklaringsmodellerna inte få fortsätta vara den enda sanningen. Vare sig på samhällsnivå eller i just ditt liv. ❤️?
Jag tror att många relationer skulle kunna vara så mycket mer äkta, ömsinta och nära om vi strävade efter rättvisa och jämställdhet. Att leva jämställt betyder inte att ni alltid kommer att vandra på rosa moln tillsammans. Det betyder inte att ni aldrig blir sura på varandra, eller att ni är skyddade från att bli sårade eller svikna. Det betyder inte ens att ni för alltid kommer att leva tillsammans. Att relationer tar slut, på ett eller annat sätt, är liksom en ofrånkomlig del av livet.
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Men att separera från någon som du levt respektfullt och jämlikt med är något helt annat än att skiljas åt och känna att du blev utnyttjad under er gemensamma väg.
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Jämställdhet skyddar inte från jobbiga känslor som ledsenhet, ångest, ilska och stress. Men att göra jämställdhet i praktiken kan få en mening i sig.
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Det är det jag försöker förmedla. Alltid. Inte bara när det känns bra för mig personligen. Jag respekterar olika åsikter, men har svårt för oärliga och ologiska resonemang. Om du inte vill göra jämställdhet i vissa sammanhang _säg det då_ istället för att låtsas något annat. Om något förändras kommer ALLT att förändras det är ofrånkomligt.
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Vi måste sluta använda jämställdhet som enbart ett vackert ord och våga se vad det innebär i praktiken. Att organisera ett liv, ett samhälle på ett nytt sätt. Det kan finnas många olika vägar dit: Men status quo och att ständigt klaga på andra utan att själv formulera en enda tanke om hur förändringen ska gå till, är definitivt aldrig vägen till något nytt. ❤️?
Jag brukar ibland dagdrömma om att kunna sitta och pyssla med lite ditt och datt, inte känna något som helst ansvar för någonting, och att min partner har koll på allt (hela tiden) och frågar mig:
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
“Sandra orkar du sticka och handla? Jag har redan planerat, gjort en lista och fixar middagen. Tänkte att jag kan dammsuga, tvätta och ta hand om barnen under tiden du är på affären. Känns det ok för dig?”
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Och jag bara:
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
“Ja men SJÄLVKLART gör jag det. Inga problem vännen! Puss puss.”
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
OBS VIKTIGT! I den här dagdrömmen ingår också att _alla_ tycker att jag är en härlig, skön och glad tjej och att min partner är himla lyckligt lottad som har en sådan JÄMSTÄLLD FRU.
Men hur ska en göra då? Det är ju så svårt? ?
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Det här är kanske den vanligaste frågan när det gäller jämställdhet i praktiken. Jag har ett väldigt konkret svar på det:
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
?Jobba med acceptans av att det faktiskt är svårt.
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
?Gör det inte bekvämt genom att svara att ojämställda val & beteenden handlar om pengar, personlighet, yrkesval, biologiska förutsättningar, mansbebisar eller en olycklig slump.
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
?Tugga i er faktumet att ojämställdhet beror på makt & privilegier som en part i relationen drar nytta av. För att slippa undan. Tjäna tid. Tjäna pengar. Göra andra roligare saker.
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
?Att prata om ojämställdhet i sina närmaste relationer, i den familj en lever med, kan kännas väldigt obekvämt. Onaturligt, illojalt och taskigt. Men det är en absolut nödvändighet. Det går inte att komma undan det faktumet. Åtminstone inte om jämställdhet är viktigt som något mer än enbart vackra ord att kokettera med.
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
?Att göra jämställdhet är fan att göra kärlek.❤️ Men vi lever i ett samhälle som försöker få oss att tro att det är tvärtom. Gå inte på den normativa myten.
Strategin som många män använder:
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Att helt lägga ner all förmåga till initiativförmåga och drivkraft i hemmet, relationen och föräldraskapet. Dvs passivitet och att vänta ut som härskarteknik blir ännu mer komplex när det finns barn med i bilden.
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Barn som blir ledsna när ingen hjälpt dem att packa inför utflykten, som är supertrötta i skolan för att ingen stöttade dem med rutiner kring sängläggning, som får ont i magen för att de glömde bort läxan och ingen vuxen i deras närhet tog ansvar för att påminna. ?
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Därför brukar jag ofta påtala hur idiotiskt det faktiskt är med den här typen av råd:
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
”Vänta ut honom så ordnar det sig ska du se.”
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Det här är eventuellt en möjlig strategi om det som ska _väntas ut_ inte har någon som helst betydelse. För någon. Någonsin. Så är det ju väldigt sällan även om vi hjärntvättats till att tro att allt som kvinnor generellt gör och tar ansvar för bara är ”oviktigt tjoller” som varken gör till eller från i våra gemensamma liv. ⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Det är den största lögnen ~ Den patriarkala logiken.~
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Att inte ta sitt ansvar och att vägra diskutera vad som är rimligt både i förhållande till att sköta ett hem, och som förälder, är något som behöver benämnas och synliggöras som den härskarteknik det faktiskt är.
Jag tänker på hur illa livet i det här samhället gör kvinnor.
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Jag tänker också att det enda sättet att vända på den här spiralen är att hitta styrka i varandra. Vi måste organisera oss och hitta rimligare sätt att prata och tänka än att ständigt komma fram till att det är ”vårt eget fel”. Även om vi inte kan förändra hela samhället från en dag till en annan så kan vi ändra vårt förhållningssätt.Vi kan hitta bättre förklaringsmodeller:
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Sådana som ger oss styrka istället för självhat. Som ger oss kamplust istället för skam.
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
En sak till om det obetalda arbetet och att det ENDA RIMLIGA självklart är att dela på bördorna och ansvaret.
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Om du märker att du lever med en blodigel snarare än en partner. Att människan som påstår sig älska dig fullständigt skiter i era överenskommelser och inte visar minsta vilja till att göra ett rättvist liv tillsammans kanske det kan hjälpa dig att ta ett rationellt beslut:
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Fortsätta leva med den här själviska idioten och göra allt själv – Eller dags att lämna?
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Och, om lämna inte är ett alternativ, så är det hög tid att du åtminstone slutar skuldbelägga dig själv och lägger SKAMMEN DÄR DEN HÖR HEMMA, dvs hos den part som INTE tänker göra sin del av ansvaret och låtsas att det är fine.
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Det är aldrig ditt fel. Oavsett vad man säger.
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Jag vill att du ska veta det och du ska veta att jag vet. Du är inte ensam. ❤️?
Att göra överenskommelser kring det obetalda arbetet är viktigt:
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Dels handlar det om ren pragmatism, alltså oavsett vad folk tycker om att fördela arbetet i hemmet, så kommer det att vara hundra gånger lättare om alla vet som vad som behövs göras, när och hur.
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
MEN överenskommelserna handlar också väldigt mycket om att synliggöra motståndsstrategier. För tyvärr kan framförallt män i gemensamma hem och relationer fortfarande använda sig av en viss typ av sägningar som kvinnor ALDRIG skulle komma undan med.
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Ni vet hur det kan låta när en man “glömt” att plocka undan, byta blöjor, gå ut med hunden, bädda sängen, sortera tvätten, hålla koll på födelsedagarna:
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
“Men det visste jag inte, hur skulle jag kunna veta…?”
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
“Oj det hade jag glömt bort….”
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
“Jag förstod inte att det var SÅ HIMLA VIKTIGT (för dig). Sorry för fan.”
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
De tydliga överenskommelserna handlar, utöver det praktiska, om att förstöra de här klassiska och normativa motståndstrategierna. För nej, det är inte bara en olycklig slump att så många män inte såg, inte visste, inte förstod eller glömde gång på gång. (Det är så ojämställdhet görs i praktiken.) När en gemensam och uttalad överenskommelse bryts blir det mycket svårare att använda sig av de här sägningarna. Har en och samma person glömt något mer än två gånger så är det dags att hitta strategier för att lösa problemet istället för att fortsätta med meningslösa ursäkter. ??♂️
Samlingsbegrepp som projektledarrollen, härskartekniker, eller relationsarbete beskriver en mängd beteenden som i sin tur hör ihop med mönster av tankar och känslor. Alla beteenden lyder under relativt enkla regler och det är inte rocketscience att våra beteenden formas av den kontext vi lever och de maktdimensioner i språket som gör att vissa beteenden blir förstärkta och andra nästan helt omöjliggörs.
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Jag vill med mina texter lyfta hur svårt det kan vara att leva tillsammans. När vi ska leva och organisera ett gemensamt liv så bygger det hela tiden på kompromisser, skav och att ingenting någonsin är klart. ⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
VILL vi leva tillsammans så behöver stå vi ut med både det ena och det andra längs vägens gång. Oavsett kön på de inblandade. Det som däremot är intressant och viktigt att förmedla är de mönster av ojämställdhet som framförallt byggs in i heteronormativa relationer.
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
I teorin borde ju problemen vara mer jämnt fördelade, en massa män borde vara hemma med barn, tvätta och behöva tjata på sin partner om att ta mer ansvar. Men så ser det inte ut i praktiken.
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Det beror på att ingen av oss bara är individer, vi är, eller rättare sagt vi gör också hela tiden kön. Ja ALLA gör kön. Det fins ingen individ i det här samhället som har gått opåverkad av strukturerna som bygger upp våra gemensamma liv. Men vi kan också kämpa och streta emot. För det behövs vilja, kunskap och en känsla av att det är meningsfullt och då är det viktigt att komma ihåg det här: ⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
?Det räcker inte alltid med vilja. De flesta vill göra väl, men vet inte riktigt hur.
?Det räcker inte alltid med kunskap. Många gillar att prata, men lyfter i praktiken inte ett finger för att förändra.
?Vi behöver kombinera kunskap med vilja, och när vi pratar om att göra något som stundtals kan kännas både tungt, jobbigt och svårt behöver vi känna att det finns en mening med att vi håller på.