Mässande monologer och manskommentarer
God måndagsmorgon på er!
Varför är det så himla stora könsskillnader i hur folk kommenterar? (Fallstudie. n= typ 23. validitet och reliabilitet: Inte alltför bra). När kvinnor, som är ca 98% av min läsekrets skriver en kommentar så är det alltid någon slags dialog och relaterande inbyggt i kommentaren. När män kommenterar så är det alltid en mässande, icke-relaterande monolog. När jag frågar tillbaka så struntar män fullständigt i att svara och fortsätter sin poänglösa och oinsatta analys av ett ämne som de lärt sig (i kommentarsfält av andra män?).
Jag. fattar. inte. grejen.
Det var någon (faktiskt en kvinna) som undrade varför jag så ofta klagar på s.k vänstermän, så här svarade jag:
”För att jag hyser orimligt naiva tankar om att människor som har hjärtat till vänster tror på ord som solidaritet och jämlikhet för alla oavsett kön. Därför blir jag så sjukt besviken varje gång det visar sig att även vänstermän är sexistiska, patriarkala produkter vars klassanalys bara täcker in halva befolkningen.”
Tyvärr verkar brist på självrannsakan och en ofattbar brist på reflektionsförmåga vara något som förstärks och uppmuntras hos män. Jag är så genuint ointresserad av mansplainande analyser, min trettonåring här hemma gör ljusår smartare maktanalyser än average 30-årig man på internetz.
HUR KOMMER DET SIG?
Jag tar gärna emot spekulationer, briljanta analyser och mansplainande kommentarer. (Som stärker min tes haha ;)).
-8 Comments-
Stor igenkänning på det!
Har skrivit om det (https://calleism.wordpress.com/2016/04/05/jag-tycker-du-har-minsann-en-asikt/) för ett tag sedan och det är verkligen sååå frustrerande när en skriver/pratar om någonting en faktiskt vet någonting om/är påläst på och dessutom har både fakta och forskning bakom sig. Men så kommer då random man inglidandes med massiv okunskap i ämnet och sågar ens analys vid fotknölarna för han har minsann en ”känsla” att det han tycker är rätt. Och en mans känsla/allmänna tyckande står liksom över allt annat. Helt obegripligt!
Och skulle en då stå på sig så förvandlas ickediskussionen snabbt till en håll-käften-för-du-fattar-ingenting-och-därför-har-jag-rätt-att-bete-mig-jävligt-illa-mot-dig-situation som en får försöka parera sig bort från illa kvickt. Uttrycket ”en får välja sina strider” passar väldigt bra in här.
Ja! (och lite lustigt att jag har ett inlägg på lut om nya innovativa namn på chokladbollen också, vi får se om jag kläcker fram idén på riktigt framöver!). Jag tycker dessutom angående ämnet att det inte ens behöver vara otrevliga eller besserwissriga kommentarer från män, de är liksom skrivna på ett annat sätt, vet inte hur jag ska förklara… typ som att de skriver rakt ut i luften? Det blir så tydligt att de inte ens är intresserade av om det finns en mottagare (och nu menar jag alltså inte hot- och hat kommentarer, det är ju en kategori för sig själv). Det är typ liknande IRL situationer där män sällan bekräftar, frågar, lyssnar och kvinnor kämpar på med att relatera (skratta lite, ställa frågor, lyssna ,verka intresserad..gäsp jag är sjukt dålig på den grejen men, men du vet även solen har sina fläckar ;)).
Jag tycker genuint att det är lite fascinerande, jag skulle vilja prova att göra ett blindtest och läsa kommentarer på bloggar och sen gissa om det är en man eller kvinna som skrivit dem, förslag på viktig forskning här, haha eller inte 🙂
Nu är det jag igen!
Pratade om det här med femtonåringen här hemma och han förklarade det så här: ”Jag märker ingen skillnad mellan killar och tjejer egentligen, antingen är en en tänkande och reflekterande människa eller så är en det inte. Förmodligen är det kanske så att killar tillåts på ett helt annat sätt än tjejer att vara korkade även fortsättningsvis upp i vuxen ålder.”
Vi kom fram till att det till en del i alla fall handlar om representation. Experter som får uttala sig i medier är till största delen män, alla nobelpristagare i år är män och så fortsätter det i all oändlighet. Det ger en bild av att män vet och kvinnor vet inte som bidrar till att män överlag omfattas av den allvarliga missuppfattningen att bara för att de är män så vet de.
Vi får ju lära oss från födseln att det är bättre att vara pojke så det vore väl underligt egentligen om det inte påverkade oss på alla sätt och vis och mansplainingen är en del av resultatet av den samhällsordningen.
Gillar femtonåringens resonemang och kan verkligen relatera till det! Har ju turen att ha tänkande och reflekterande människor av alla kön i min närhet – så absolut, könsgrejen gör nog bara att korkade män får så himla mycket större möjligheter (och positiv förstärkning på) att bre ut sig överallt hela tiden.
Det är orättvist, jag är nog trots allt förespråkare för att korkade tjejer ska få samma utrymme som korkade män! (Bara jag slipper lyssna på dem hehe;)).
Det handlar väl om vana? Män är vana att andra typ jublar när de uttalar sig så de liksom förutsätter att det de säger är av intresse för alla. Kvinnor är vana vid diskussioner, att bli ifrågasatta. Jag vet i alla fall att ofta när jag kommenterar så tänker jag utan att vara helt medveten om det på vilka följdfrågor som kan tänkas komma och så täcker jag in dem med.
Åh men exakt så där är jag också! Tänker på vilka följdfrågor som kan komma, vad som kan missuppfattas och hur etc. etc.
Fast eftersom män som skriver kommentarer inte ens klarar av att hålla sig till ämnet jag egentligen skriver om i inlägget så har jag gett upp just den biten. Min tid är för viktig för att tänka ut svar till folk som ändå inte bryr sig om att lyssna och ge någon slags respons. Har du några manliga läsare eller kommenterare på din blogg? Som jag skrev till Calle här uppe så tycker jag att det är stor skillnad även i hyfsat trevliga kommentarer, hur män liksom inte pratar (skriver) _med_ utan adresserar saker på ett icke-relaterande sätt. Jag drar paralleller till real life att män inte tar ansvar för att få samtal och relationer att flyta på liksom. De skriver, men verkar vara lika genuint ointresserade av mig som jag är av dem (och då blir ju ändå den stora frågan, VARFÖR? Varför ens skriva?).
Jag tror både män och kvinnor är vana vid diskussioner, män med män samt kvinnor med män. Män ser nog en diskussion med en kvinna som övertalning. Vi kvinnor behöver samma plattform att göra våra tankar och känslor hörda. tyvärr blir jag lite bedrövad när du skriver att ”Jag är så genuint ointresserad av mansplainande analyser”. Om du tycker att män är monologskapande och oinsatta och du själv är genuint ointresserad så kan ni aldrig mötas. När jag själv tvingade mig (just det, tvingade, det var inte trevligt) att följa med i min mans snack och fråga, fråga, fråga (haha, jag tror inte han blev glad heller) så övergick ”snack” till att bli fyllt med mening och gemenskap. Om jag skulle behöva göra om det med en ny man skulle jag definitivt offra det tiden, det har givit oss så mycket.
Hej Nina! Jag blir lite bedrövad när du blandar ihop vad jag gör i mitt liv (är det här det enda inlägget du läst eller?) med ett inlägg som handlar om:
1. Kommentarer på nätet.
Håll dig gärna till ämnet om du kommenterar framöver! Mvh//Sandra