Vaknar upp till ännu en gnistrande vit morgon. De två yngsta barnen sitter framför kaminen, tillsammans i en fåtölj. De är både bästa och värsta kompisar. Ibland verkar det vara omöjligt att hålla sams mer än 15 sekunder i taget, men just nu är de vänner.

Lillebror lutar huvudet mot sin storasysters axel när hon visar hur en kan klara den svåra banan i spelet. Jag tänker att jag måste bevara och minnas den här vackra stunden för alltid. Kärleken till mina barn och min familj är det viktigaste och mest värdefulla i mitt liv.

***

Föräldraskapet. Moderskapet. Det där som som är både jobbigt, svårt och alldeles underbart. Det där som är så tacksamt att använda mot kvinnor som ett säkert sätt att hålla oss på plats. En av de mest mytomspunna och kvinnligt normativa områdena. Madonnan som blickar ner mot det lilla barnet som ligger tryggt i hennes famn. Bilden av den ständigt vårdande, omsorgsfulla kvinnan.

Att sträva efter ett jämställt föräldraskap är att välja bort alla privilegier som det ideala moderskapet innebär. Det spelar ingen roll att du älskar dina barn mer än livet självt. Att ge hälften av tiden och omsorgen till en annan person är per definition ett dåligt moderskap. I det här fallet är det omöjligt att både äta kakan och ha den kvar.

På samma sätt som män gör motstånd mot en mer jämställd värld gör också kvinnor det. Vi upprätthåller vårt ojämställda samhälle tillsammans. Att inte få göra moderskap på det ”rätta sättet” är ett hot både mot kvinnors existens och syfte.

Det är därför det bildas nya ännu hårdare normer och kvinnor går ihop i ”sjalamnings-aldriglämnabarnetförensekundunderdetreförståren-sekter”. Det är ett effektivt sätt att se till att pappor aldrig får en chans att ens försöka. Det är ett säkert sätt att kunna peka finger åt kvinnor som gör på andra sätt (Det är skadligt! Ajabaja! Varför skaffade du ens barn om du inte vill vara med dem? ANKNYTNINGSSKADOR OMG!!!!).

Det är som med allt annat som pågår runt oss människor. Ett sätt att hålla kvar det som varit. Vi upplever det hotfullt med förändringar. De där som ruckar normer, stereotyper och våra sätt att leva. Det känns obekvämt och skaver. Varför ska vi hålla på så liksom?

Men, jag säger det som jag sagt förut. Att göra jämställdhet skaver.

Även för kvinnor.