Avsnitt 13 – Hur känns det?
Det är så mycket känslor på gång i det det här avsnittet. Vi funderar över varför en arg kvinna anses vara hysterisk, när en arg man bara ”sätter ner foten”. Jag har en spaning om att det eventuellt nästan är värre att män inte verkar få fnittra och vara riktigt jäkla tokglada än att de inte gråter. Rent generellt är män som är helt omedvetna om sitt eget känsloliv en belastning både för sig själva och människor runt om dem. Fick just nu en idé: Affektsskola för medelålders män på hälsocentralerna??! Kom ihåg vart ni hörde det först.
-3 Comments-
Lyssnar lite i efterhand, så denna kommentar kommer lite sent. Ibland blir det för mycket och jag måste blanda upp med något mer lättsamt under min pendling.
När ni pratade om känslor kom jag att tänka på en man i min närhet. Jag har känt honom i ett drygt decennium och under den tiden har jag aldrig sett honom skratta, trots att umgänget har bjudit till det. Det är så konstigt. Själv saknar jag ibland att få skratta tills ögonen rinner och magen krampar, om det inte har hänt på länge.
Jag försöker alltid uppmuntra mina barn (6&9) att sätta ord på känslorna, vilket fortfarande behövs ibland. ”Jag förstår att du är arg/ledsen/besviken nu” samt att skilja på objektet att om ett barn är sur på någon i skolan ex. så är det inte rättvist att ta ut det på mig/syskon. De får vara arga, men inte ta ut det på fel person. Det är också viktigt att de får se att vi behöver inte hålla med varandra i allt, men att vi ändå tycker om varandra. Jag hoppas att det lär dem något inför framtiden.
Och jag hittade er i Acast appen. Jättebra! Där sparas var jag är i programmet samt att jag kan prenumerera.
Åh toppen Helena!