Ojämställda strukturer & dåliga råd
Mammor prioriterar bort sin träning till förmån för obetalt arbete i hemmet. Det kan naturligtvis vara helt ok. Till exempel om en svarar som de 15 procenten längst ner på listan ”saknar intresse för träning”.
Motsvarande siffra för männen/ papporna i den här undersökningen som Friskis & Svettis genomförde i våras visar att bara hälften av dem prioriterar bort sin träning till förmån för hushållsarbete. Däremot så prioriterar ungefär en tredjedel av papporna bort sin träning till förmån för ANDRA intressen. På motsvarande plats skattar kvinnor att de saknar ork.
Så himla intressant. Så jävla sorgligt. Så mycket ett strukturellt problem.
Jag läste för övrigt en artikel häromdagen. Den var fylld med otroligt kassa råd om att leva i heterorelationer:
”Jag tycker inte om att kombinera orden parförhållande och arbete. Det låter lite osexigt, tråkigt och stressigt. När man har kommit till den punkten att man borde ha jobbat mer på sitt parförhållande har man antagligen jobbat ihjäl sig med något annat. Så jag tycker inte man ska ”jobba” på sitt förhållande.”
(Familjeterapeut Maria Sundblom Lindberg hela artikeln kan ni läsa här. )
Ni vet att jag tjatar ihjäl mig om det här, men det har betydelse HUR vi pratar om saker. Jag tänker att exakt de ord som används i den här artikeln är varför det känns så jäkla motigt att sträva efter en jämställd relation. Liksom, hur kul på en skala att vara i en relation som är:
- OSEXIG
- TRÅKIG
- STRESSIG
Familjeterapeuten tycker att det är viktigare att _massera varandras fötter i 10 minuter_ än att tjata om att det inte finns några rena kläder till barnen. Hon säger också att det är viktigt att bestämma vem som gör vad och att sätta regler som ska följas. Men sedan följer hon upp med brasklappen om att det är den sköna avslappnade personen i förhållandet som har rätt och den andre parten får bita ihop och finslipa själv (det vill säga, vara nöjd med att den andre parten ”hjälper till”).
Jag tycker för övrigt att det är grymt sexigt och ROLIGT med heterorelationer där en person blir sjuk av utmattning, gnisslar sönder sina tänder av återhållen passiv aggressivitet ( romantiskt som sjutton ;)) och prioriterar bort återhämtning, glädje och engagemang till förmån för att tvätta kläder (under sommaren når tvättsiffran den magiska fördelningen 78% kvinnor och 11% män enligt en ny undersökning från TCO) packa väskor, laga mat & projektleda.
Men bättre det än att nämna ordet ARBETE i samma mening som PARFÖRHÅLLANDE.
Män upplever dessutom sina förhållanden som hyfsat jämställda till skillnad från kvinnor i samma förhållanden.
Hahahahaha chockerande och märkligt eller hur?
-2 Comments-
Du har ju helt rätt! Jag jobbar bland annat med pappagrupper på MVC och BVC för blivande och nyblivna pappor i syfte att göra män mer delaktiga i omsorgs- och hemarbete och göra föräldraskapet mer jämställt.
Jag upplever också att vi män generellt upplever att de lever jämställt, men det är bara att krafsa lite på ytan så förstår man att det inte är så. Många män uttrycker det just som att de ”hjälper till” hemma. Men min tydligaste iakttagelse är att mäns involvering i föräldraskapet och hemmet präglas av den omhuldade valfriheten. Män väljer helt enkelt graden av engagemang.
En nyckel till förändring är nog att män tar ut mer föräldraledighet. För om något behöver vi den erfarenheten för att faktiskt förstå det här. Sedan är det förstås en hel del annat att göra också. Tack för en bra blogg!
Tack själv Nils! Både för det viktiga jobb du gör genom att utbilda & peppa andra män kring föräldraskap & jämställdhet och för fina ord om bloggen 😀