Hej ni. Mitt namn är Irja och jag är ny skribent här på Jämställd vardag.

Ni vet den där scenen där tjuren Ferdinand ska in på tjurfäktningsarenan för första gången, den då han med skräckblandad förtjusning kikar in och ser publiken? Det är med den känslan jag släpper ifrån mig mina första ord här på bloggen. Med mer förtjusning än skräck, kanske ska tilläggas, men det är ju såklart lite läskigt att ta plats, särskilt på en blogg som jag själv länge följt med stor behållning. Men men, nu är jag här, och jag hoppas att mitt och Sandras samarbete ska fortsätta roa, utbilda och i viss mån kanske skaka om ett och annat.

Så, vem är jag då? Kortversionen följer här: Uppvuxen i norrländska metropoler såsom Åre, Härnösand, Umeå och Skellefteå. Utbildad journalist och gymnasielärare i bild, media och engelska. Bor, sedan 2001, i Stockholm med ett snart sjuårigt barn på halvtid och är särbo med en person, som bor 80 mil norrut, på sorgligt liten deltid. Har arbetat som lärare i över 13 år, mest med elever som av olika anledningar har haft problem med skolgången.
För två år sedan drabbades jag av utmattningssyndrom. En del kallar det att gå in i väggen, jag upplevde det mer som att ramla utför ett stup. Jag kommer säkert ha anledning att återkomma om utmattning här på bloggen, då samhällsstrukturer och normer ofta spelar en stor roll i den sjukdomsbilden.

Min medverkan här på Jämställd vardag har sitt ursprung i att jag och Sandra möttes i vårt brinnande engagemang för feminism och jämställdhet. För mig personligen vet jag inte ens när det startade, någon liten del av mig har nog alltid varit feminist. Eller en med ”skinn på näsan” som jag minns att vuxna, särskilt män, brukade säga när jag sa ifrån om saker. Med tiden insåg jag att feminism och genus inte bara var åsikter som en antingen kunde hålla med om eller inte, utan oerhört spännande kunskapsområden, som jag började förkovra mig i. Allt från skönlitteratur till forskningsrapporter slukades, och visst slank där in några universitetspoäng i genusvetenskap när jag ändå var igång.

För mig som pedagog är spridning av kunskap en livsgärning. Kring genus, HBTQ+, feminism och jämställdhet finns fortfarande så mycket fördomar, myter och okunskap, så jag tar alla chanser jag kan att få dela de lärdomar jag tillskansat mig. Och nu har jag ju dessutom en ny, alldeles fantastisk plattform att dela från!
Tack för förtroendet, Sandra, och hej på er alla.
Nu kör vi!