Vardagslycka och tacksamhet
Vi väcker barnen, de är lite rufsiga och trötta. Ett långt sommarlov har tagit slut.
När vi på söndagskvällen berättar för Helmer att han nu ska börja om på förskolan utbrister han:
”Äntligen!”
Siri springer in på fritids. I går bakade de tillsammans. Hon funderar över vilka roliga grejer de ska hitta på under den här dagen. Jag ser henne gå uppför backen med sin ryggsäck. Hon vänder sig om och vinkar glatt åt oss.
Helmer kliver in i kapprummet på förskolan. Han har fått en ny hylla. Personalen berättar att hans kompis har frågat efter honom hela morgonen. Han ger mig en snabb kram och studsar sedan in till sina vänner, stora och små.
Och jag kan inte låta bli att tänka på vilket fantastiskt system vi byggt upp. Gemensamt.
Skola och barnomsorg.
Vill aldrig ta det för givet. Kvinnor före oss har kämpat sig blodiga så att vi nu har den här möjligheten, den här fantastiska förmånen.
Så oerhört tacksam för det.
-4 Comments-
Jag tycker faktiskt att det här ämnet är lite svårt. Jag tycker inte att en ska vara historielös utan självklart se och vara tacksam för det otroliga kämpande som ligger bakom att förskolor och fritids finns, att flickor får gå i skola på (typ)samma villkor som pojkar, att vi kvinns får rösta osv. Samtidigt är det så jävla mkt som inte är lika och jämställt! Att bara vara tacksam passar nog inte mej, jag vill vidare också. Hur många män går dagligen runt och är tacksamma för att de har rösträtt (vilket alla män ju inte alltid haft)?
Haha nä men Hanna det ena utesluter ju inte det andra 😉 Det går ju bra att både vara tacksam över det vi faktiskt har och samtidigt kämpa för förbättring och utveckling. Tycker jag iaf 🙂
Jo, det är ju klart att det är så! Jag blir nog mest bara irriterad över den tacksamhetshets som rått ett tag- en ska vara tacksam över att en är frisk, eller över att en inte har en så farlig sjukdom, eller över att en har ett par veckor kvar att leva, eller över att en inte är död än.? Är en bara tacksam så blir allt bra, hela livet liksom. Men det är klart att det finns otroligt mycket att vara tacksam över på riktigt!!! Ibland måste en tillåta sej att vara lite obekväm, onöjd och otacksam också. Det var nog egentligen det jag ville säga.
Förstod det <3
Och ja det är självklart att ilska, otacksamhet och missnöje är ett måste, jag är rätt mycket expert på den delen också haha 😀