Nu är vi hemma igen!

Jag har fått mer input (ni vet mamma tyckte ju också att jag borde skriva lite roligare ;)) på att jag skriver om ämnen som bara är för deprimerande. F´låt!

Men tyvärr lite ofrånkomligt när det gäller konsekvenser av ojämställdhet. Och det ÄR sjukt deprimerande. Kan inte annat än hålla med.

Jag brukar själv se det som att vissa saker är jättehärliga att skriva om när det gäller jämställdhet. Människor som jobbar med förändring, som ifrågasätter och gör skillnad. Män som står på barrikaderna tillsammans med oss andra. Män som tar ansvar för barn, hem och hushåll. Män som frågar: ”Vad kan jag göra för att minska min del i förtrycket”? Och sedan försöker göra det också i praktiken.

Men. Så länge det också pågår så mycket skit dag ut och dag in vore det väldigt förljuget att bara skriva om de positiva delarna. Så ni kommer att få leva med att jag fortsätter vara tråkig och skriva om deprimerande grejer från och till.

Jag tänkte väga upp med att länka till en fin intervju med Johan, där han berättar lite om sin syn på föräldraskap! Den kan ni läsa här. Och så var ju den där papegojan som jag fotade på Skansen sjukt gölli, den får ni på köpet idag 😉

Sen får ni jättegärna kommentera! Jag lovar att försöka svara på allt, vet att det är en tendens att folk kommenterar allt mindre på bloggar. Men det är ju så himla trist!! Berätta vad ni vill att jag ska skriva mer om, er chans att påverka ju! Jag är eder ödmjuka tjänare.

Kramizzzz//Sandra