På samma sätt som språket kan upprätthålla och förstärka maktstrukturer och normer kan språket också vara det som hjälper oss till förändring.⠀⠀⠀⠀⠀
Vi kan aktivt göra motstånd och omformulera gamla sanningar. Det är ju det vi håller på med här och nu.
Men det är också ett faktum att förändring alltid möter motstånd. Framförallt från de som riskerar att förlora privilegier men också för att vi människor generellt gillar att veta hur saker och ting förhåller sig:
Vi gillar att göra ungefär som vi alltid tidigare gjort. Det är enklast. Det är bekvämast. Det innebär att inte behöva riskera något. (Emotionell smärta, konflikter, obehagliga sanningar som kanske riskerar att krypa fram…)
Vi säger dessutom ofta saker som vi vet att de flesta håller med om. Pröva att fråga någon om de vill att vi ska ha ett rättvist och jämställt samhälle. Majoriteten kommer att säga ”Ja men självklart”. För det är så vi lärt oss att svara.⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Och ändå händer något när jag börjar skriva/ prata om konkreta handlingar och om vardagslivet, då är det inte längre självklart att alla är för jämställdhet. För då blir det något annat. Dels något som _aktivt behövs göras/ förändras_ men också för att det då börjar handla om våra manliga vänner, söner, bröder, pappor, partners som vi inte vill ska vara en del av förtrycket. Det är smärtsamt och svårt att inse det. Men så länge män inte aktivt deltar i kampen, plockar upp de skitiga sockarna från golvet, tar hand om kärlekskneget och relationerna. Hellre arbetar än är föräldralediga. Låter någon annan bry sig om sina gamla föräldrar. Inte fixar fredagsfikat på arbetsplatsen. Sorterar tvätten. Så länge män vill behålla sina privilegier. Så är de precis det.⠀⠀⠀⠀⠀⠀
En del av förtrycket.
Jag har fått den stora äran att komma till Ö-vik och föreläsa om den ojämställda stressen den 26/2 så är du kvinna inom IT-branschen se till att komma med! Vi måste prata om det här:
?Tiden, orken och energin kan inte enbart räcka till för lönearbete. Det är vare sig rimligt eller långsiktigt hållbart. Som vi i dagsläget har organiserat våra liv krävs det att vi också orkar lägga ett antal timmar varje dag på obetalt arbete. Sköta om hemmet. Ta hand om våra barn. Hjälpa närstående. Utöver det faktum att vi behöver ta hand om oss själva. Sova på nätterna, äta och få stunder av återhämtning. […]
Vi har byggt in ett gigantiskt systemfel i hur vi organiserar våra liv. Vi vet att sjukskrivningstalen blir mer jämställda när män jobbar inom kvinnodominerade sektorer, i praktiken försöker leva jämställt och tar sin del av föräldraansvaret. Det ökar alltså risken att bli sjuk av stress om vi försöker leva jämställt och rättvist. Hur sorgligt är inte det faktumet? Hur kan den kunskapen få existera utan att vi gemensamt tar ett krafttag för att bryta den strukturella problematiken? Hur ska vi gemensamt kunna bygga ett långsiktigt hållbart sätt att leva.
Det är ett samhällsproblem och inte en kvinnofråga.?❤️
Fri entre, men det krävs anmälan och antalet platser är begränsade. Länk till anmälan här.
För övrigt så önskar jag och Chili er en riktigt skön helg!
?Ny vecka – nya tulpaner och nya utmaningar.
?I eftermiddag (kl.15.04 tror jag minsann) kan ni ratta in på P1:s Nordegren & Epstein och höra mig prata om… hehe, nä men det får bli en liten cliffhanger. Vill ni veta får ni helt enkelt lyssna! Det är direktsändning så man vet aldrig vad jag hittar på.
*Nu finns hela avsnittet att lyssna på här.
?Avsnitt 28. Svårtolkade samtal ??❓
Äntligen fredag och nytt suuuperlångt avsnitt om att kommunicera. Varför är det så svårt? Vad är skillnaden på en ”vuxendiskussion” och att bråka? (Ingen om vår barn får svara ?)
Är det förresten synd om missförstådda män på Tinder och Instagram? Och hur är det? Kan män vara feminister över huvud taget? Hör oss snickelisnacka om detta och mycket mer i dagens podd! ???
Jag har under nästan hela mitt vuxna liv varit uttalad feminist.
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Det har varit en stark drivkraft och mycket positivt kommer ur viljan och drömmen om ett jämställt samhälle. Jag älskar att kämpa för och skriva om det positiva som kan följa med ett nytt samhälle. Män som tar ansvar för hem, barn och relationer. Genuin omtanke mellan människor oavsett kön. Ett samhälle där vi får och kan existera på samma villkor.
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Men.
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Jag kan inte bara skriva om allt det positiva. Vi måste också synliggöra det som inte är bra, det är förutsättningen för förändring. Jag tycker att det är jobbigt, sorgligt och svårt att skriva om våldtäkter, prostitution, objektifiering, sexuellt och relationellt våld.
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Men vi måste. Vi kan inte blunda. När vi pratar om de här jobbiga sakerna går många i taket. Arga män men också helt vanligt folk. Det blir för jobbigt att höra så vi slår ifrån oss. Vi vill titta oss i spegeln och säga att vi duger som vi är. Men det är oftast inte sant. Vissa av oss skulle behöva titta i spegeln och säga att vi är fucking amazing och att de som inte håller med inte är kloka. Andra av oss skulle behöva titta oss i spegeln och säga, nej hur jag agerar nu duger inte, jag behöver tänka om. Jag behöver förändra mig själv för det jag håller på med är inte rätt och det gör andra människor illa. De flesta av oss behöver nog lite av varje.
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Inse att det inte alltid är oss det är fel på, men också att vi inte alltid gör rätt.
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Vi är rädda att se våra egna tillkortakommanden. Det är jobbigt och svårt. Men nödvändigt.
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Vi måste våga problematisera destruktiva normer för att fler ska se och förstå att det inte fungerar.
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Det är inte rättvist. Det är inte jämställt. Det är inte ok.
Det är framförallt inte manshat, det är en önskan om förändring.
Och för att nå förändring måste vi prata om det som är oavsett hur obehagligt det känns. ❤️?
✨Den ojämställda stressen✨
~ Reklam för egen verksamhet ~
Är du en av dem som tror att ett hem och en vardag sköts utan att någon lägger tid på det? Att det finns en vuxen motsvarighet av barnens tandfé som kommer på natten och organiserar, planerar och genomför allt som behövs göras? Eller att kärleken löser allt? En sak med den där så kallade romantiska förklaringsmodellen är att den verkar vara oerhört enkelriktad. I princip så kan vi byta ut ordet kärlek mot kvinna. Kvinnor.
Kvinnor löser allt.
Och det sker gratis men ändå inte gratis. Det sker på bekostnad av vår tid, vår hälsa. Våra liv.
Den ojämställda stressen är en föreläsning om brödsmulorna som ligger kvar på bordet. Tvätten som aldrig tvättar, viker och lägger sig i rätt byrålåda själv. Alla de där födelsedagarna som ingen minns, gympasäckar som ska packas. Helhetsperspektivet och projektlederiet. Om varför individuella hanteringsstrategier inte räcker när det är hela samhället som är skevt.
Och sist men inte minst: Om utmattningens orimliga konsekvenser och vad vi behöver göra nu.
Jag kommer gärna ut till er och pratar om de här livsviktiga sakerna.
Föreläsningen ”den ojämställda stressen” går att boka till företaget, skolan, arbetsplatsen, konferensen & föreningen.
Förfrågningar via sandra@actnowpsykologi.se.
Kvinnor som påtalar orättvisor och vägrar att vara den normativt självuppoffrande får inte alltför sällan höra, av både sin partner och andra, att de är:
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
“Tjatiga, gnälliga, otrevliga, bittra, känslokalla, konstiga, surfittor, regeringen, kärringar, manipulativa, falska, stämningsförstörare” och så vidare i all oändlighet.
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Ja det är klart, då kostar det ganska mycket energi att inte bara resa sig upp och göra det själv.
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Igen. ?
~ Reklam för egen verksamhet ~
”Jag förstår inte att Lasse är så stressad, han gör väl inget särskilt?” ?
Såhär låter det tyvärr alltför ofta på våra arbetsplatser.
För många arbetsgivare är det självklart med skyddsronder & riskanalyser när det gäller den fysiska arbetsmiljön medan det känns krångligt och svårt att förhålla sig och arbeta systematisk med den sociala & organisatoriska arbetsmiljön.
Det är det hög tid att ändra på! För vet ni vad?
INGEN SKA BEHÖVA BLI SKADAD ELLER DRABBAS AV OHÄLSA PGA. SIN ARBETSMILJÖ‼️
✔️Idag är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till sjukskrivning i arbetslivet.
✔️Vi har redan goda kunskaper om frisk- och riskfaktorer i arbetsmiljö.
✔️Erfarenheten visar att det med kunskap och tidiga insatser går att förebygga stressrelaterad ohälsa i arbetsmiljön.
✔️Förebyggande arbete är både mer humant och kostnadseffektivt än eftervårdande arbete och åtgärder för återgång i arbete.
✔️ Vi behöver bara lära oss att omsätta kunskapen i praktiken!
OBS! Lasse ÄR stressad. ?
⭐️ Ta reda på vad han behöver för att kunna må bra istället för att skuldbelägga.
? Vill ni höra mig prata om de här sakerna hos er?
Förfrågningar via ?sandra@actnowpsykologi.se.
Under alla år jag skrivit om jämställdhet i vardagen så har det blivit väldigt tydligt med hur vårt sätt att prata om och förklara skälen till ojämställdhet i sig är djupt påverkade av just… ojämställdhet. Könsmaktsordningen påverkar vårt sätt att tänka och när vi söker lösningar på problemet så befäster vi exakt samma förhatliga strukturer som vi så gärna vill förändra. Till exempel är det alltid någon som vill förklara problemet med bristande jämställdhet i hem, relationer och föräldraskap med att kvinnor generellt har för ”höga krav.”
Vi måste sluta upprepa den s.k ”sanningen”.
Om två eller fler vuxna personer lever under samma spelar det liksom ingen roll om ni bestämt er för att:
Skita i att städa, skita i att tvätta, skita i att fira högtider, skita i att ta hand om varandra och andra – alltså lika bra att jag sammanfattar allt på en gång: Skita i ALLT obetalt arbete och bara njuuuuta. Dels är det ju helt orealistiskt och dels är det ett väldigt sorgligt (och samtida) sätt att föreställa sig våra gemensamma liv.
Problem nummer två är dessutom att det är en myt. Kvinnor som grupp har gjort massiva beteendeförändringar under de senaste decennierna, de förvärvsarbetar mer och städar väsentligt mindre. Män som grupp har gjort minimala beteendeförändringar. De förändringar som trots allt skett har en tydlig koppling till lagstiftning och reformer på samhällsnivå. (Mest kopplat till föräldraskap och mindre till omsorg om våra hem).
Så generellt sett är problemet INTE ALLS att kvinnor som grupp har för höga krav. Problemet är att män som grupp INTE gjort motsvarande förändringar, det vill säga de har inte axlat det jobb och ansvar som behövs göras för att få vår vardag, våra hem, vårt samhälle och våra liv att gå runt. De har inte gått in i hemmen i motsvarande omfattning som kvinnor gått ut ur hemmen. Och det har i sig skapat en brist på resursen tid. Tid har tagits från något som behövs göras men som systematiskt osynliggjorts och nedvärderats.
Om vi skulle fortsätta lösa problemet på samma sätt som vi hittills gjort betyder det att kvinnor borde jobba ännu mer och städa ännu mindre. Kvinnor borde tänka mer på sig själva och mycket mindre på andra. Om vi fortsätter tänka på och förklara problemet som kopplat till kvinnor så kommer vi att fullända det patriarkala systemet. Där ingen någonsin har ork/ kraft/ tid till något annat än att tänka på sig själv. Det är samtidens religion där vi tillber individualismen och självständigheten som det enda eftersträvansvärda och rimliga sättet att leva.
Så det relevanta är alltså inte i den exakta nivån för hur just er familj har det. Problemet ligger i dynamiken som uppstår på samhällsnivå när nödvändiga funktioner förringas. Det obetalda arbetet. Vardagens kamp. Städning och tvätt. Omsorg och vård. Barn, gamla och sjuka som behöver tid. Vi behöver ALLA ställa oss frågan:
Vem som ska göra det, när och hur?
Samt vad som blir konsekvensen om ingen någonsin känner för att göra det. ❤️