Sedan jag startade jämställd vardag har jag otaliga gånger fått frågor som låter ungefär såhär:

”Vad säger din man om att du skriver om ojämställdhet i relationer?” ”Blir han inte sur?” ”Min man skulle aldrig gå med på att jag skrev på det sättet” ”Min man tycker att feminism är dåligt, det går inte att prata med honom om de sakerna då blir han bara arg”

Och så vidare.

Helt ärligt tänker jag att era frågor speglar så mycket av problemet. Hur män i nära relationer ska skyddas, hur vi har lärt oss att det är illojalt att prata om sådant som är svårt i relationer. Hur ens manlige partner kan och får diktera villkoren. Hur kvinnor vet att det inte går att leva med en kränkt man. Att på något sätt kritisera en man är att riskera för mycket. Kärleken. Gemenskapen.

[ Att se sanningen.]

Det finns så många exempel:

Man i heterorelation ”hjälper till” med tvätten. Att då som kvinna/partner understå sig att diskutera frågor kring hur det görs, när det görs, eller liknande är att riskera att han ”skiter i det”.

”Om du klagar då har jag inte tänkt göra det här alls” [Skyll dig själv det borde du förstått, att du inte hade vett att uppskatta din schysste och hjälpsamme bäste vän och partner, nu får du göra allt själv. Det är äkta kärlek det hahahahaha.]

Samma sak går igen gång på gång som ett sedelärande mantra:

”Låt honom göra det på sitt sätt annars kommer han inte att göra det alls.”

Eller skräckexempel som när par  går i familjeterapi och kvinnan i paret får lära sig hur hon ska ”KBT:a” sin man (”Beröm honom när han försöker! Tvätta, diska, städa, ta hand om barn”). Bara så vidrigt på alla sätt. Rakt igenom.

Det fungerar inte att behandla vuxna människor som hundar. Det fungerar inte att stoppa huvudet i sanden och låtsas som att relationer mellan kvinnor och män är jämställda.

Det hjälper fan inte att sätta likhetstecken mellan kärlek och tyst lojalitet.

Första steget till att överhuvudtaget leva jämställt är att börja prata om det som pågår mellan hemmets fyra väggar. Jag är jätteledsen men det går liksom inte att undvika det faktumet.

Oavsett vad era män tycker om det.